Forskarskolan vid Åbo Akademi fungerar som ett gemensamt tak för Åbo Akademis 14 doktorandprogram och stöder doktoranderna i sitt arbete. Målsättningen är att erbjuda en systematisk, välstrukturerad och högklassig utbildning som hjälper doktorander att avlägga examen inom den målsatta tiden om fyra år. Utbildningen ger också viktiga färdigheter som krävs i forskaryrket och arbetslivet efter utexaminering. Sedan starten har Stiftelsen för Åbo Akademi vandrat vid forskarskolans sida och bidragit med stöd och finansiering.
Forskarskolan grundades år 2012 i samband med en stor förändring i den nationella kartan för doktorandfinansiering. Ansvaret över finansieringen hade tidigare legat hos Finlands Akademi men flyttades då över till universiteten.
– I samband med den här omstruktureringen skapade vi en forskarskola med målsättningen att skapa en systematisk och genomtänkt utbildning för alla doktorander, oberoende av finansieringsstatus. Vi har försökt fånga in alla doktorander så att alla har ett ”hem” i form av ett doktorandprogram. Man ska ha en tillhörighet någonstans istället för att bara flyta omkring som ensam doktorand. Vi ville skapa en struktur för hela doktorandutbildningen som annars är ganska fri vad beträffar utbildningsstrukturen, berättar Mats Lindfelt, direktör för forskningsservice vid Åbo Akademi.
Tunnare plånbok under pandemin
Stiftelsen för Åbo Akademi har årligen delat ut ca 900 000 euro i stipendiemedel till Åbo Akademi. Forskarskolan och dess nämnd har en viktig roll i bedömningsprocessen av de ansökningar som skickas in. På grund av pandemin delades inte stipendiemedel ut under åren 2020–2021, vilket påverkade doktoranders möjligheter att erhålla finansiering.
Forskarskolan grundades år 2012 i samband med en stor förändring i den nationella kartan för doktorandfinansiering.
– Helhetsbilden är att vi blev lite oroliga över hur vi kan trygga finansieringen av doktorander framöver. Det är en väldigt central del av vår verksamhet och går det dåligt med ekonomin går det lite utför också för forskningen och för Åbo Akademi, säger Lindfelt.
Då det gäller utexaminering är Åbo Akademis målsättning att utexaminera 68 doktorer årligen under perioden 2021–2024. Trots pandemin fick 66 doktorander sin examen år 2021, vilket var betydligt fler än år 2020 med 48 doktorer. Enligt Lindfelt finns det, av naturliga skäl, en stark korrelation mellan mängden tillgänglig finansiering och antal utexaminerade doktorer. Dock är det många faktorer som påverkar hur universitetet uppnår sina målsättningar, berättar Lindfelt.
– Vi har klarat oss ganska bra med tanke på utmaningarna i finansieringen men effekterna tenderar att komma lite med fördröjning. Att vi har haft utmaningar åren 2020 och 2021 ser vi kanske först om några år.
Då det gäller utexaminering är Åbo Akademis målsättning att utexaminera 68 doktorer årligen under perioden 2021–2024.
Trots allt var år 2020 enligt Lindfelt ett relativt bra år vad beträffar publikationsverksamheten. En del forskare kan ha haft halvfärdiga artiklar som de kunde skriva klart under pandemin, men doktorandutexamineringen påverkades tydligt.
– Pandemin har nog påverkat förutsättningarna att bedriva forskning, särskilt i forskningsmiljöer som kräver infrastruktur och tillgång till laboratorier. Hur bedriver man forskning när man inte kan utföra forskningsarbete på campus?
Välskrivna finansieringsansökningar är viktiga eftersom det totala behovet av doktorandfinansiering är stort. Åbo Akademis och stiftelsens satsningar uppgår sammanlagt till ca 30 % av det totala behovet, alltså finns det en stor andel doktorander som behöver finansieras på andra sätt. Finansiering kan beviljas via forskningsprojekt samt stipendiemedel från stiftelser, fonder och företag.
Åbo Akademis och stiftelsens satsningar uppgår sammanlagt till ca 30 % av det totala behovet, alltså finns det en stor andel doktorander som behöver finansieras på andra sätt.
– Gällande den totala finansieringen från Business Finland var vi glädjande framgångsrika år 2021. Ett lite mindre bra år var det när man ser på finansiering från Finlands Akademi, där konkurrensen visserligen är stenhård. Ibland lyckas vi bättre i våra projektansökningar och ibland sämre, konstaterar Lindfelt.
Höjd kompetens genom vetenskapsöverskridande kurser
Inom ramen för forskarskolan vill man på längre sikt utveckla doktorandprogrammens verksamhet genom att erbjuda mer generiska, vetenskapsöverskridande kurser. Dessa kurser ger viktiga färdigheter som behövs då man är nyutexaminerad doktor. Doktoranderna erbjuds kurser i bland annat akademiskt skrivande och etik. Därtill görs samarbete med Åbo universitet och forskarskolan där. Kursutbudet vid ÅA:s forskarskola kan utvecklas och utökas med t.ex. kurser i hur man driver och leder projekt, kurser i ledarskap och entreprenörskap.
– Överlag behövs ekonomiskt kunnande och andra allmänna färdigheter när man hoppar ut i arbetslivet, konstaterar Lindfelt.
Finland är en utbildningsvänlig nation men satsningar behövs
Av doktoranderna vid Åbo Akademi är cirka 30 % från utlandet och enligt Lindfelt är de oftast väldigt motiverade när de kommer in i forskarskolans verksamhet. Utländska doktorander finns särskilt inom naturvetenskaper och teknik.
– Finland är känt för att vara en utbildningsvänlig nation – man kan säga att utbildning är vår grej och en nödvändighet för oss som nation. Därför måste vi satsa jättemycket på utbildning som har sin grund i forskningen, menar Lindfelt.
Dock ser Lindfelt orosmoln i horisonten: den övergripande bilden av forskningen i Finland med kommande nedskärningar ser dyster ut. Lindfelt tror att en intensiv debatt och diskussion om forskningens förutsättningar i Finland kommer att aktualiseras våren 2022.
– Med stiftelsens stöd har vi nu bättre förutsättningar att uppfylla de krav vi har på oss gällande resultat och genomslagskraft.
Med det här i åtanke berättar Lindfelt om glädjen över det bidrag stiftelsen beviljat för år 2022:
– Med stiftelsens stöd har vi nu bättre förutsättningar att uppfylla de krav vi har på oss gällande resultat och genomslagskraft. Vi får andas ut lite, framför allt doktoranderna. De har haft det väldigt kämpigt under pandemin och därtill har de lidit av en stor otrygghet i finansieringen. Det här är en strategisk satsning från stiftelsens sida och det välkomnas – nu vet vi att vi kan satsa på utvecklingen av forskarskolan några år framöver. Det som efterlyses av professorskåren och doktoranderna själva är lösningar för långsiktiga finansieringsmöjligheter. I och med stiftelsens stöd kan vi nu arbeta fram en mer långsiktig lösning som universitet, men också för enskilda doktorander. Det här tycker vi att är jätteinspirerande, avslutar Lindfelt.