Att stödja doktoranders arbete är en viktig del av Stiftelsens för Åbo Akademi verksamhet. En av de forskare som beviljats stiftelsens forskarstipendium är Laura Brännkärr-Väänänen, doktorand i systematisk teologi vid Polin-institutet. Hennes forskning fokuserar på olika förhållningssätt till vacciner och vaccinpraxis samt vilka samband dessa attityder har till tidigare erfarenheter, övertygelser och värderingar. Forskningsresultaten kan bidra till bättre praxis inom sjuk- och hälsovården genom att förbättra kommunikationen mellan patienter och personal.
Brännkärr-Väänänen skriver sin doktorsavhandling inom ramen för projektet VaccAtt, som är ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt bestående av teologer och psykologer. Projektet görs i samarbete mellan Åbo Akademi och Åbo universitet. Brännkärr-Väänänen började arbeta med sin doktorsavhandling år 2018 som fortsättning på sitt pro gradu-ämne och första manuskriptet är tänkt att skickas in våren 2022.
Brännkärr-Väänänens forskningsmaterial grundar sig i en enkät som skickades ut år 2019 till både finsk- och svenskspråkiga personer längs västkusten. Det primära forskningsmaterialet utgörs av transkriberade intervjuer.
I stället för vaccinmotstånd kallar många vaccinattitydforskare fenomenet hellre för vaccintveksamhet.
– Av alla som i enkäten visat intresse bjöd vi in 50 personer till intervju och 43 personer tackade ja. Intervjupersonerna valdes från olika områden och med olika demografiska egenskaper för att ge möjligast stor variation, berättar Brännkärr-Väänänen.
Under det senaste decenniet har Jakobstadsregionen varit i nyheterna på grund av att regionen har en låg vaccinationstäckning och en negativare inställning till vacciner jämfört med genomsnittsbefolkningen i Finland. I stället för vaccinmotstånd kallar många vaccinattitydforskare fenomenet hellre för vaccintveksamhet. På grund av den relativt allmänna vaccinationstveksamheten valdes just Jakobstadsregionen som forskningsområde.
Av de personer som intervjuades var en stor del positivt inställda till vaccin i allmänhet och en del valde att utöver det nationella vaccinationsprogrammet också ta extra vaccin så som TBE- och influensavaccin.
– Dock är en del mer kritiska till de nya vaccinen mot vattkoppor och HPV, och influensavaccinet delar också åsikter, berättar Brännkärr-Väänänen.
Det är relativt vanligt att man i Österbotten väljer att göra upp sitt eget vaccinationsschema i stället för att följa det nationella vaccinationsprogrammet. En del väljer att låta vaccinera sitt barn ett halvår senare eller när barnet är tre år. Vissa informanter har blivit tveksamma gällande vaccin då barnen blivit informerade i skolan om HPV-vaccin, varefter de fått brev att ta hem. Av föräldrar har det här upplevts som att man går över huvudet på dem.
Flera av studiens informanter har dåliga erfarenheter av bemötande i hälsovården.
– Barnet till en av våra informanter togs in på sjukhus och föräldern undrade ifall symptomen kunde bero på ett vaccin barnet fått. Läkare kan uppleva det här som en helt absurd fråga, men oroade föräldrar vill hellre höra: ”Jag hör din oro, men det här beror inte på vaccinet eftersom…”. Åtminstone min forskning stöder att vi skulle behöva få en sådan social- och hälsovårdsreform att man känner sin läkare, att det finns tid att samtala och komma tillbaka till samma fråga, berättar Brännkärr-Väänänen.
Eftersom en persons inställning till vaccin påverkas av många faktorer är forskningsområdet komplext.
– Resonemang om vaccin är invävda i de sociala umgängen man hör till, i de värderingar man har och i hur man uppfattar att man blir bemött av hälsovårdspersonal. Alla vill sina barn väl. Föräldrar är ansvariga över sina barn och försöker fatta de bästa besluten enligt den information de har. Jag hoppas att jag för egen del kan motarbeta polarisering i frågan och lyssna till hur nyanser relaterar till ens livsåskådningar. Då handlar det inte om enkla beslut, okunskap eller konspirationsteorier, utan om riktiga människors riktiga livsval, berättar Brännkärr-Väänänen.
Jag hoppas att jag för egen del kan motarbeta polarisering i frågan och lyssna till hur nyanser relaterar till ens livsåskådningar. Då handlar det inte om enkla beslut, okunskap eller konspirationsteorier, utan om riktiga människors riktiga livsval, berättar Brännkärr-Väänänen.
Många upplever att det finns mängder av motstridig information, vilket kan göra det svårare att veta vad man ska tro och tycka om vacciner.
– Kunde det hjälpa om myndigheter och hälsovårdspersonal förenklade kommunikationen? Får blivande föräldrar tillräckligt med information innan barnet föds? De här sakerna kan vara lättare att fundera på i god tid innan barnet föds, funderar Brännkärr-Väänänen.
Brännkärr-Väänänen upplever det problematiskt att vaccindiskussionen är så svartvit och anser att folk med olika åsikter inte är motparter i diskussionen:
– Visst finns det folk som har en väldigt stark övertygelse men det finns också massor av folk som inte har en så stark åsikt. Med dem går det bra att nå fram och diskutera olika syner på vaccin. Överlag vore det trevligt om man hade mer respekt för andras åsikter oberoende av vilken övertygelse man själv har, tycker Brännkärr-Väänänen.
Brännkärr-Väänänen behöver inte fundera länge på om hennes forskningsämne är samhällsrelevant:
– Jag tycker att det finns massor av orsaker till att sådan här forskning behövs – så att vi kan få ett bättre samhälle där vi kan mötas och leva och vara.