Stiftelsen för Åbo Akademi har sedan år 2006 understött spetsforskning vid Åbo Akademi. I januari 2019 utsåg stiftelsens forskningsinstitut de fyra enheterna CellMech, DemSwed, FutuDem och BACE till spetsenheter under perioden 1.3.2019–28.2.2023. Samtliga enheter har sedermera fått förlängning till slutet av februari 2024. Stiftelsens årliga anslag för varje enhet uppgår till 250 000 euro, totalt 1 miljon euro. Med spetsforskningsenheter avser man enheter som bedriver högkvalitativ vetenskaplig forskning med potential att konkurrera om internationell forskningsfinansiering. Spetsenheterna förstärker bilden av Åbo Akademi som ett attraktivt studie- och karriärval, men lyfter också fram Åbo som universitetsstad och Finland som forskningsnation.
CellMech (Center of Excellence in Cellular Mechanostasis) undersöker hur mekanisk påfrestning så som förändringar i blodtryck eller vävnadsstyvhet (vävnadsfibros) påverkar funktioner i celler och vävnader. Forskningsarbetet görs med hjälp av ny bioteknologi samt modeller som gruppen utvecklat. Forskningsenhetens arbete kan leda till framtida möjligheter att stimulera vävnadsbildning för att läka kroniska sår, hjärt- och kärlsjukdomar samt inflammation som obehandlad kan leda till cancer. Spetsenheten leds av professorn i cellbiologi Cecilia Sahlgren.
Forskarna inom CellMech gjorde många forskningsupptäckter och publicerade uppemot 50 forskningsartiklar och översiktsartiklar under år 2021. CellMech arbetar inom det EU-finansierade projektet Tumor Lymph Node-on-Chip där gruppen arbetar med att skapa biomimetiska vävnader för att undersöka hur cancerceller metastaserar till lymfnoder. CellMech har tagit fram flera nya teknologier under året, bland annat så kallade vävnader på chip och djurmodeller. Den nyligen rekryterade forskningsledaren Guillaume Jacquemet beviljades finansiering från Finlands Akademi och ett flertal forskare disputerade under året.
– Det har känts bra att satsa på unga förmågor och ge dem en möjlighet att etablera sig som forskningsledare eller som en del av den fasta forsknings- och undervisande personalen. Vi har haft möjlighet att arbeta för att kunna ansöka om stora finansieringspengar och bidra till flaggskeppsprojekt så som INFLAMES (Innovation Ecosystem based on the Immune System). Inom INFLAMES arbetar gästprofessorer på toppnivå som kan bidra också till CellMech. Jag önskar att vi kan utnyttja deras kunskap och skapa samarbete för forskningsutbyte i framtiden, berättar Sahlgren.
Forskarna inom CellMech gjorde många forskningsupptäckter och publicerade uppemot 50 forskningsartiklar och översiktsartiklar under år 2021.
På grund av pandemin har forskarna tidvis arbetat i turer dygnet runt för att minimera antalet personer i labbet. Känslan av samhörighet kan lida då man inte kan träffas och diskutera i samma rum:
– Vi är väldigt många som jobbar inom CellMech. Ett stort forskningsmöte lyckades vi ordna under året – det var verkligen lyckat och förstärkte vår känsla av gemenskap. I fortsättningen önskar vi kunna ordna årliga seminarier.
Sahlgren har under sin karriär erhållit flera stora forskningsbidrag som krävs för att kunna driva cellbiologiforskning på hög nivå. Stiftelsens forskningsbidrag är hon lika tacksam över eftersom det går att använda på ett lite annorlunda sätt:
– Stiftelsens stöd är viktigt för att vi ska kunna göra det där lilla extra, för att satsa långsiktigt och våga ta risker.
I framtiden ser Sahlgren gärna fler vetenskapliga samarbetsprojekt där forskningsgruppens styrka är medlemmarnas olika specialiseringsområden.
– Att samla ihop en bra forskningsgrupp är lite som att bygga upp en orkester – alla kan inte tuta i en trumpet för då blir det inget vackert ljud. Finansieringen av sådana projekt är byråkratiskt sett lite knepiga men jag hoppas att det i framtiden blir enklare att ansöka om finansiering i samarbetssyfte, önskar Sahlgren.
DemSwed (Demographic Change and Ethnolinguistic Identity in an Intergenerational Perspective: The Swedish-speaking population in Finland) undersöker demografiska förändringar och deras konsekvenser. Som forskningsmaterial används flergenerationella registerdata för den finlandssvenska befolkningen. DemSwed undersöker språkregistreringen av barn i tvåspråkiga familjer samt forskar i hur demografiska förändringar påverkar det svenska språket och den svenska kulturen i Finland då den finlandssvenska befolkningen blir alltmer tvåspråkig. Forskningsresultaten hjälper beslutsfattare, utbildningsväsendet, småbarnspedagogiken, socialservice och andra aktörer i sitt arbete. DemSwed leds av Jan Saarela, professor i demografi med statistik.
DemSwed undersöker språkregistreringen av barn i tvåspråkiga familjer samt forskar i hur demografiska förändringar påverkar det svenska språket och den svenska kulturen i Finland då den finlandssvenska befolkningen blir alltmer tvåspråkig.
Den finlandssvenska befolkningen är inte en isolerad folkgrupp. Hälften av alla barn som föds med en finlandssvensk förälder föds i tvåspråkiga familjer, vilket påverkar det svenska språket i Finland samt den finlandssvenska kulturen. Dessa konsekvenser behöver inte nödvändigtvis vara negativa – i varje fall utgör de väldigt intressant material för studier enligt forskningsprojektet DemSwed.
Den Vasabaserade forskningsledaren Jan Saarela talar med iver om projektet och berättar att arbetet med samarbetsuniversitetet på andra sidan Bottniska viken har löpt väl, trots att pandemin påverkat rörligheten över sjön:
– Vårt projekt är starkt sammanknutet med Stockholms universitet. Det är tacksamt att jobba med väldigt kompetent folk och man kan säga att det bildas ringar på vattnet – vårt projekt lockar till sig fler och fler forskare. Vi har också tagit mer data i bruk. År 2021 gick ganska långt åt till att utvidga teamet och forskningsområdet, berättar Saarela.
I forskningen använder DemSwed Statistikcentralens data och har nu också fått tillgång till data om församlingstillhörighet samt hälsodata så som beviljad sjukdagpenning. Till näst kommer DemSwed att forska i skilsmässorisken i enspråkiga och tvåspråkiga familjer.
– Vi vill förstå skillnader i separationsrisker. Grovt förenklat kan man säga att risken för separation är betydligt större i enspråkigt finska familjer än vad den är i enspråkigt svenska familjer. Intressant är att risken i tvåspråkiga familjer är ännu högre än i finskspråkiga, berättar Saarela.
Tidigare har DemSweds forskare undersökt partnersval hos finlandssvenskar, språkregistrering hos barn till tvåspråkiga föräldrar, finlandssvenskars emigration till och från Sverige samt utbildningsbenägenhet och dödlighet bland personer med tvåspråkig bakgrund.
DemSweds upptäckter har fått synlighet i finlandssvenska medier men intresset ökar också på finskspråkigt och rikssvenskt håll. Då forskningsresultaten kan gynna andra flerspråkiga och mångkulturella länder arbetar DemSwed aktivt för att nå ut internationellt.
Enligt Saarela känns det som att projektet till och med överskridit förväntningarna och arbetet med statistik fortsätter att fascinera:
– Det är så roligt att gå till jobbet varje dag och sätta sig ner och programmera, skrattar Saarela.
FutuDem (The Future of Democracy – Center of Excellence in Public Opinion Research) kartlägger demokratins tillstånd i världen och testar hur deltagardemokratiska metoder fungerar i praktiken. Projektet genomför experiment i samtalsdemokrati och gör nära samarbete med ledande demokratiforskare på internationell nivå. Forskningsresultaten bidrar med viktig information om medborgares inställningar till olika politiska frågor. FutuDem består av statsvetare i Åbo och Vasa. Enheten koordineras av Institutet för samhällsforskning (Samforsk) och leds av professorn i statskunskap, Kimmo Grönlund.
Målet med FutuDems samtalsdemokratiska experiment är att få fram en genomtänkt folkopinion genom att sammanställa så kallade medborgarpaneler som diskuterar olika politiska frågor, exempelvis Natomedlemskap.
Målet med FutuDems samtalsdemokratiska experiment är att få fram en genomtänkt folkopinion genom att sammanställa så kallade medborgarpaneler som diskuterar olika politiska frågor, exempelvis Natomedlemskap.
I början av en moderatorledd medborgarpanel erbjuds de ofta slumpmässigt utvalda deltagarna bakgrundsinformation om ämnet som behandlas. Genom att deltagarna fördjupar sig i ämnet samt diskuterar och motiverar sina åsikter har de bättre förutsättningar att bilda en informerad åsikt. På det här viset får man fram en genomtänkt folkopinion som bättre kan tjäna beslutsfattare i sitt arbete på kommunal eller nationell nivå. Till skillnad från medborgarpaneler erbjuder vanliga opinionsmätningar oftast inte bakgrundsinformation eller möjlighet till samtal och reflektion.
– FutuDems experiment med medborgarpaneler är vår främsta excellens i global jämförelse, berättar Grönlund.
Vid sidan om arbetet som projektets forskningsledare fungerar Grönlund som rådgivare till Åbo stad. Grönlunds och FutuDems expertis bidrar till arbetet för att utveckla stadens centrum.
– Stiftelsens finansiering har förstärkt vår trovärdighet i att kunna erbjuda och genomföra ett sådant här projekt, konstaterar Grönlund.
Förutom Åbo stad samarbetar FutuDems forskare med Justitieministeriet, Finlands Kommunförbund och Sveriges Kommuner och Landsting för att ge praktiska råd angående folkligt deltagande i demokratiskt beslutsfattande.
Ett av FutuDems större projekt år 2021 var en medborgarpanel som i februari samlades för att diskutera vilka åtgärder som borde vidtas för att skydda personer i offentliga yrken från hatretorik samt för att trygga möjligheterna att fritt uttrycka åsikter. Uppdragsgivare var Finansministeriet tillsammans med Justitieministeriet. Panelen ordnades som en del av OECD:s bedömning av civilsamhällets verksamhetsmöjligheter i Finland (Civic Space Scan Finland).
Att FutuDem attraherar utländska forskare syns i det aktiva forskarutbytet.
– Ibland åker våra forskare utomlands för ett antal månader, och i gengäld tar vi emot gästande forskare som brukar stanna i Åbo i en till tre månader, berättar Grönlund.
Efter att ha två gånger skjutits upp på grund av pandemin ordnas sommaren 2022 en sommarskola i Åbo med ämnet deliberativ demokrati och folkopinion. Över 50 doktorander, forskardoktorer och professorer kommer att delta i sommarskolan som ordnas i samarbete med Åbo universitet och Tammerfors universitet. Sommarskolor är utmärkta tillfällen för doktorander att nätverka och ta del av internationella toppforskares föreläsningar. För att kunna ordna sommarskolor och andra evenemang utöver den ordinarie verksamheten är det viktigt att man har lite extra finansiering.
– Stiftelsens forskningsbidrag är mycket viktigt för oss. Eftersom flera av våra projekt tangerar varandra får vi mycket ut av de här pengarna – i många fall har vi fått två euro ur en euro, konstaterar Grönlund.
BACE (Center of Excellence in Bioelectronic Activation of Cell Functions) leds av professorn i fysik Ronald Österbacka och är ett tvärvetenskapligt projekt mellan fysiker, cellbiologer och teologer. Projektet har som målsättning att utveckla en bioelektronisk aktiveringsplattform som gör det möjligt att styra signaleringen inne i cellen och därigenom påverka cellens funktion. En stor del av cellkommunikationen sker med ligander (sändare) på insidan av cellen och receptorer (mottagare) på ytan av cellen. Forskningen inom BACE bygger på tidigare vetskap om hur cellfunktionen kan ändra till följd av externa stimuli. Forskningsgruppen har tidigare utvecklat en s.k. bio-FET-baserad sensor som nu vidareutvecklats till en bioelektronisk plattform. Med hjälp av sensorn kan forskarna med större noggrannhet mäta styrkan i växelverkningarna mellan ligand och receptor, och forskningsresultaten kan i framtiden bidra till innovativa behandlingsmetoder för bl.a. hjärtinfarkter. BACE gör nära samarbete med spetsforskningsenheten CellMech ledd av Cecilia Sahlgren.
År 2021 satte BACE stort fokus på kommunikation. Bland annat åkte projektgruppen ut till Rimito för en workshop om hur man kommunicerar kring svåra vetenskapliga frågor på ett mer lättförståeligt sätt. Efter en lång paus orsakad av pandemin fick forskarna äntligen chansen att diskutera och presentera sin forskning för varandra.
– Traditionella postersessioner på konferenser har en väldigt viktig funktion – på grund av pandemin har vi nu en hel generation av doktorander som har gått miste om nätverkandet, konstaterar Österbacka.
Kommunikationsprogrammet inom BACE kulminerade i projektet Forcing the Impossible, som leddes av teologen Laura Hellsten. Projektet förde samman konstnärer och forskare från spetsforskningsenheterna och Åbo Akademis profilområden. Konstnärerna visualiserade det som vetenskapsmännen och -kvinnorna berättade om sin forskning.
Kommunikationsprogrammet inom BACE kulminerade i projektet Forcing the Impossible, som leddes av teologen Laura Hellsten. Projektet förde samman konstnärer och forskare från spetsforskningsenheterna och Åbo Akademis profilområden.
– Det var jättespännande på många sätt att få följa med hur konstnärerna uttryckte i sin egen form vad vetenskapen betyder. Det var en riktig höjdpunkt för vårt projekt, berättar Österbacka.
Också på forskningsfronten upplevde BACE framgångar år 2021:
– Vår forskardoktor Eleonora Macchia beviljades ERC Starting Grant på 1,5 miljoner euro och vi är naturligtvis väldigt glada och stolta över hennes framgångar! Hennes arbete utgör en del av projektenheten bioelektronik som vi inom BACE utför tillsammans med vår gästprofessor Luisa Torsi. Vi har nyligen påvisat att vi kan aktivera en viss typ av receptorer i celler när vi vill. Det har vi gjort det med hjälp av att fästa naturliga ligander på ytan av magnetiska nanopartiklar. Med hjälp av magnetisk växelverkan åstadkommer vi den aktivering som vi är ute efter att kunna kontrollera. Det här är ett delsteg mot vårt huvudmål och det är jätteroligt och viktigt att se att vi har fått aktiveringen att ske! Ännu har vi inte nått vår huvudmålsättning, att använda en elektronisk aktivering som möjliggör kontroll både i tid och rum.
Enligt Österbacka är bidraget från Stiftelsen för Åbo Akademi väldigt viktigt och ger projektet frihet att göra sådant som annars inte vore möjligt. Bland annat planeras en vinterskola med inbjudna föreläsare för att bredda på nätverken och kommunikationen.
Österbacka talar med iver om det pågående forskningsarbetet:
– Våra förhoppningar för år 2022 är ganska stora eftersom vi har en klart utstakad linje för vart vi vill komma och jag är mycket hoppfull att vi inom den förlängda projekttiden kommer att kunna demonstrera bioelektronisk aktivering av celler i någon form. Sedan kan vi ta rönen vidare och fundera på hur de kan tillämpas.
Att arbeta med forskning ger kontinuerligt nya insikter.
– Det har varit en stor grej för mig personligen att inse hur komplex naturen är. De flesta experiment för oss fysiker är rätt korta, medan experimenten för biologerna kan ta en vecka. Jag kan bara förundras över rikedomen och mångfalden som finns i naturen och jag upplever att det här är jätteskojigt att jobba med, säger Österbacka.